Bobotie med okrarelish

Den första rätten jag valt att laga från Sydafrika är en riktig klassiker - Bobotie med okrarelish. Bobotie är en kapmalajrätt lagad med köttfärs som smaksätts med curry och mangochutney. Kapmalaj innebär att rätterna har rötter i Malaysisk mat, och har likheter med indisk mat fast med mindre kryddor. 

Jag tyckte att detta var en utsökt rätt med spännande smaker och smakkombinationer. Familjen gillade det verkligen och det var kul att laga en såpass annorlunda rätt mot vad jag brukar. Jag gillar dock inte russin, så jag hoppade över dem. Jag fick inte heller tag på någon okra, som är en ört som tillhör malvaväxter och är vanlig i sydafrikansk matlagning. Jag ersatte okran med sockerärtor istället och det blev gott, fast det hade varit kul att prova att laga rätten med okra någon gång. Jag glömde även att köpa färska örter och tror att relishen hade blivit godare med färska örter i, men fryst persilja fick duga som subsitut idag.


Jag serverade rätten med kokt jasminris till och det lite blommiga riset passade väldigt bra ihop med de många smakerna som bobotien och relishen hade. 

Jag kommer garanterat laga bobotie fler gånger eftersom jag verkligen tyckte om denna exotiska rätt. Fantastiska smaker och vackert färgglad! Blandningen av curry och lite söt mango chutney i bobotien mot den fräscha relishen var riktigt god och jag kan absolut rekommendera att prova denna rätt!

Bobotie med okrarelish  4 pers 

Bobotie:

1 gul lök 

500 g lamm- eller nötfärs 

2 msk smör 

2 tsk salt 

2 tsk curry 

1 tsk riven färsk ingefära 

1 krm svartpeppar från kvarn 

1 dl sultanrussin 

2 msk mangochutney 

1 ½ dl mjölk 

1 dl vispgrädde 

3 ägg 

1 krm salt 

1 tsk gurkmeja 

2 msk riven ost 

Okrarelish:

200 g okra eller sockerärter 

½ gul lök 

1 msk mild olivolja 

1 bifftomat 

1 vitlöksklyfta, hackad 

½ tsk färsk riven ingefära 

1 tsk honung 

½ citron, finrivet skal 

½ röd chilifrukt, hackad utan kärnor 

1 msk färska hackade örter, till exempel mynta, koriander eller persilja

Bobotie:

Sätt ugnen på 200 grader. 

Skala och skiva löken. Fräs färsen och löken i smör i en stekpanna. Tillsätt kryddorna och russinen. Ta stekpannan från värmen och tillsätt mangochutney. 

Lägg färsen i en ugnssäker form och vispa ihop mjölk, grädde, ägg, salt och gurkmeja till en äggstanning. Häll den över köttfärsen. Strö över osten och ställ in formen mitt i ugnen 25–30 minuter. 

Okrarelish:

Skiva okra på snedden i ½ cm tjocka skivor. Skala och skiva löken. Fräs lök och okra i olja i en stekpanna på medelvärme några minuter. 

Dela tomaten på mitten, skiva den tunt. Lägg skivorna i stekpannan och tillsätt vitlök, ingefära och honung. Tillsätt citronskal och chili och låt sjuda ett par minuter. Strö över örterna. 

Servera relishen varm eller kall som tillbehör. 

Skär upp bobotien i bitar och servera med okrarelish, mangochutney, sallad och eventuellt ris. 

Enjoy!

Receptet kommer från boken Mat, vin och vanilj från Sydafrika av Elisabeth Johansson, Natur & kultur 2008. 

Sydafrika!

Bloggen har varit lite dåligt uppdaterad det senaste, men har haft mycket annat att göra. Men nu ska det jobbas på ordentligt framöver. Det är dags att besöka ett nytt matland och nästa stopp på matbloggens kulinariska resa är det vackra landet Sydafrika!

Sydafrika är ett land med mycket historia och matkulturen är kanske inte det som landet i första hand är känt för. Sin vackra natur, sitt rika djurliv, Nelson Mandela, apartheid och Godahoppsudden är kanske saker man istället tänker på. Sydafrika tycker jag är ett väldigt spännande, exotiskt och fascinerande land, och därför har jag valt det som min representant för den afrikanska kontinenten. 

Extra roligt att skriva om Sydafrika är det för att mina vänner Stina och Sanna just kommit hem efter att ha gjort sitt PA under några veckor på en skola där, och de har mycket intressant att berätta om detta fascinerande land och även dess matkultur. 

Risotto al limone

Som dagens italienska middag föll valet på en risotto smaksatt med citron. Jag har varken lagat eller ätit risotto innan men jag har hört att det ska vara gott och det är en rätt som jag starkt associerar med Italien. Därför ville jag pröva att laga just risotto och passade på nu när jag ändå har tema Italien på matbloggen. I kokboken jag tittade i fanns det massvis med olika recept på risotto med olika ingredienser och smaksättningar.  

Risrätter serveras som primi piatti och förknippas främst med norra Italien. Det började odlas ris i Italien i slutet av 1800-talet och idag är landet Europas största risproducent. För att risotton ska bli bra bör man använda speciellt risottoris av sorterna carnaroli, vialone nano eller arborio, och riset ska inte sköljas innan användning. 

Risotto ska helst serveras direkt när den är klar för att den ska behålla sin krämiga konsistens, och det funkar inte speciellt bra att återuppvärma den. Däremot kan man koka den halvfärdig och sedan fortsätta tillagningen när det börjar närma sig servering. 

Att jag valde just detta recept med citron som smaksättning på risotton var för att jag tyckte det lät fräscht och lite annorlunda. Man kunde välja om man ville ha i parmesanost eller inte, och eftersom jag gillar det så valde jag självklart att ha i det i risotton. Enligt receptet skulle man ha bladpersilja till, men den var slut i affären så den skippade jag den här gången. Jag gillar att improvisera och smaka mig fram och i receptet stod att man bara skulle ha i en deciliter vitt vin, men jag tog två för att få lite mer smak. Det stod också att man skulle ha saften av en hel citron i risotton, men om man inte älskar syra räcker det alldeles ypperligt med saften från halva. Dagens  smakpanel, bestående av pappa, en kompis och mig själv, tyckte nämligen att det blev lite för bra när jag hade i saft från hela citronen. Men annars blev risotton faktiskt väldigt god och det är absolut något jag kan tänka mig att laga igen. Det tog lite tid och krävde konstant passning för att vätskan inte skulle koka bort och risotton skulle brännas, men det var det värt!

Jag serverade risotton med en enkel tomat- och mozzarellasallad med basilika och ett gott vitt vin. Receptet och faktan kommer från min nya favoritkokbok, Viva Italia av Tomas Tengby och Ulrika Tengby Holm, Norstedts förlag, 2011.

Risotto al limone   4 pers           

Denna rätt kommer från Sicilien, där man odlar mycket citroner och citron är en populär smaksättare. Risotton blir  matigare med ost, utan blir den lättare och lite finkänsligare.        

1 liter ljus buljong, kött- eller grönsaks-
1 citron, saft och skal
1 liten gul lök
30 g smör
350 g risottoris
1 dl torrt vitt vin
bladpersilja
salt 
svartpeppar
ev 50 g caciocavallo eller parmesanost 

Koka upp buljongen. Riv det gula skalet på citronen fint och pressa ur saften. 

Finhacka lök och fräs den mjuk i smöret utan att den tar färg. Häll i riset och fräs under omrörning tills alla korn blivit blanka. Blanda i hälften av citronskalet, tillsätt vinet och låt det koka in. 

Täck riset med het buljong och låt småkoka under omrörning. Tillsätt mer buljong vid behov. Det ska alltid vara lite simmigt runt riset och det får aldrig koka torrt. Det tar 15-20 minuter att koka riset.

När riset är al dente, ta kastrullen från spisen och rör ner finhackad persilja, resten av citronskalet och citronsaften. Smaka av med salt och nymalen svartpeppar. Blanda ner nyriven ost om du vill ha i det, eller låt den som vill ta på det själv. 

Tomat- och mozzarellasallad med basilika

När jag gör tomat- och mozzarellasallad improviserar jag alltid hej vilt, och därför kan jag inte säga några exakta mått eller mängder. Det kan inte bli fel om man bara smakar sig fram. Jag föredrar att man skivar istället för hackar tomaterna och mozzarellan, det blir snyggare och jag har fått för mig att det blir godare. Det gick dock lite hastigt när min kompis hjälpte mig att göra salladen, och hon hackade ingredienserna istället. Men gott blev det ändå!

Tomater, gärna kvist 
Mozzarella, buffel eller vanlig
Färsk basilika
Mörk balsamvinäger eller balsamico
Olivolja
Salt och peppar

Skiva tomaterna och mozzarellan i lagom tjocka skivor, inte för tunna. Hacka eller riv basilikan i mellanstora bitar. Varva mozzarella och tomater på ett fat och ringla över olivolja och balsamvinäger/balsamico efter smak. Salta och peppra lätt och strö över basilikan. Låt stå i kylskåp en stund i innan servering för att salladen ska ta åt sig smakerna. Klart att servera!

Pannacotta

Idag har jag lagat en av mina absoluta favoritdesserter, den italienska gräddpuddingen pannacotta. Det är en dessert som är ganska enkel att göra, men den känns lyxig och är otroligt god! Passar lika bra till fredagsmyset som till finmiddagen. 

Ordet pannacotta är italienska och betyder kokt grädde. Det är en norditaliensk dessert som från början endast smaksattes med citronskal, men idag görs med många olika smaksättningar.   Ofta serveras pannacotta tillsammans med färska bär. 

Det finns som sagt många olika recept och smaksättningar på denna smarriga lilla sötsak, själv valde jag att smaksätta med vanilj. Självklart använde jag äkta vaniljstång, inget konstgjort vanillinsocker här inte! Vaniljsocker funkar om man inte har vaniljstång hemma, men allra godast och roligare tycker jag ändå att det är med riktig vaniljstång. 


Till min vaniljpannacotta serverade jag hallon, en himmelskt god smakkombination! Den söta, lena och gräddiga pannacottan med den mjuka smaken av vanilj mot de syrliga hallonen, kan inte bli godare. Enjoy!

Min supergoda pannacotta!

Pannacotta 

4-6 portioner

Tid: 15 min + 2 timmar för att stelna

Pannacottan kan göras 1-2 dagar innan servering,

täck då med plastfolie och låt stå i kylskåp.

Ingredienser:

5 dl vispgrädde

1 st vaniljstång

eller 1 tsk vaniljsocker

0.5 dl strösocker

3 st gelatinblad

Garnering:

Säsongens bär eller frukt

Gör så här:

Lägg gelatinbladen i blöt.

Skär ett snitt i vaniljstången och skrapa ur fröna. Lägg fröna och vaniljstången i en kastrull.

Häll på vispgrädde och tillsätt sockret. Låt koka upp. Rör om och låt puttra 1-2 minuter.

Ta av kastrullen från plattan, viktigt! (det får inte koka när du lägger i gelatinbladen för då skär det sig.) Lägg i gelatinbladen och rör om så att de löser sig.

Sila bort vaniljstången. Häll upp i portionsglas och ställ in i kylen minst 2 timmar så att det stelnar.

Strö över bär eller frukt vid servering.

Receptet kommer ifrån: http://www.recepten.se/recept/pannacotta.html

Penne all´arrabbiata

Första rätten ut på tema Italien är Penne all´arrabbiata, penne med het tomatsås. Enligt kokboken Viva Italia av Tomas Tengby och Ulrika Tengby Holm kommer denna rätt från regionen Lazio, i vilken bland annat huvudstaden Rom är belägen. Enligt författarna brukade rätten tidigare vanligtvis serveras med spaghetti men numera är det vanligare med penne. 


Ordet arrabbiata betyder arg på italienska, och syftar till hettan i rätten som chilin ger. 

Penne all´arrabbiata är en rätt som kräver få ingredienser, så den är perfekt om man vill laga något enkelt. Jag insåg vilken svennebanan jag är när jag lagade denna rätt idag. Har nämligen aldrig lagat mat med färsk chili i förut, och det var en upplevelse kan jag säga... Smakade på en bit chili med kärnor och allt när jag stod och hackade, tänkte att det kunde väl inte vara så starkt. Men ojojoj vad den brände till i munnen! Då var detta ändå bara en vanliga röd chili, inte en av de starkare sorterna som finns. Men det var en intressant upplevelse i alla fall, haha!

Denna pastarätt fick goda recensioner av mig själv och familjen. Mycket smak och chilin som gav lite hetta. Måste dock erkänna att jag faktiskt hade i en tärning grönsaksbuljong och en nypa socker i såsen för att framhäva smakerna bättre. Vill man kalla det fusk så är jag väl en fuskare då, men gott blev det! Jag serverade bladspenat fräst i lite olivolja, salt och peppar till, och det passade bra.

Och istället för att ha persilja på pastan så hade vi basilika, tror att det passar bättre än persilja. Jag älskar kombinationen av parmesanost, basilika och tomat, så för mig var denna rätt en höjdare! Tänk verkligen på att inte låta vitlöken steka med i oljan för länge, för om vitlöken blir bränd kan oljan ta smak av det och det blir inte gott. 

Här är receptet, bon appetit!

Penne all´arrabbiata  4 personer 

Ingredienser

1/2 färsk röd chilifrukt eller 1-2 små torkade peperoncino beroende på styrka

2 vitlöksklyftor

6 msk olivolja

500 g passerade tomater eller avrunna krossade tomater

400 g penne pasta

bladpersilja

pecorino- eller parmesanost, eller en blandning av båda

Tillagning

Kärna ur och hacka chilin. Fräs chili och vitlöksklyftorna, hela med skal på eller krossade och skalade, i olivolja i en medelvarm panna tills vitlöken precis börjar ta färg. Lyft ur och släng vitlöken. Tillsätt tomaterna och låt koka ca 15 minuter. 

Koka pastan nästan färdig i saltat vatten. Häll av vattnet i ett durkslag. Lägg pastan i pannan, höj till hög temperatur, koka ihop under några minuter under omrörning. Servera genast med hackad persilja och nyriven parmesan, pecorino eller hälften av varje. 

Receptet kommer från boken Viva Italia av Tomas Tengby och Ulrika Tengby Holm, Norstedts förlag, 2011. 

Penne all´arrabbiata 

Viva Italia!

Idag reser matbloggen söderut i Europa till det underbara matlandet Italien. Man blir nästan hungrig bara man tänker på all god mat och dryck som Italien har att erbjuda, och det är så mycket mer än bara pizza o spaghetti bolognese! (Även om dessa rätter verkligen inte ska underskattas). 


Det finns så mycket att säga och lära om den italienska matkulturen, det skulle ta en hel livstid att sätta sig in i landets varierande matkultur ordentligt. Jag har tyvärr bara skrapat på ytan, men vill man ta reda på mer finns det mängder att se och läsa. Jag kan till exempel tipsa om det mysiga programmet Solens mat som har gått på SVT och den mängd italienska kokböcker som finns på biblioteken, bara att låna och låta inspirationen flöda!


Italien 

Det italienska gastronomin har ett gott rykte i världen och för de flesta italienare spelar maten en viktig roll i livet. Måltiderna är ett till för att dela med nära och kära och något att samlas kring. Och det är viktigt att det man äter och dricker smakar bra och är tillagat med omsorg. I Italien existerar inte uttrycket ”man ska äta för att leva, inte leva för att äta” utan här förväntar man sig bra mat alla måltider veckans alla dagar. Man ska njuta i livet, och mat är en av alla njutningar!

Bra råvaror och enkelhet är vad som kännetecknar det italienska köket och matkulturen. I övrigt existerar det inte något enhetligt italienskt kök, utan köken skiljer sig markant mellan de olika regionerna och städerna. Alla regionerna har sina lokala specialiteter, sitt sätt att tillaga maten på och sina lokala favoritråvaror. Ofta finns det flera varianter av samma rätter på grund av att kokkonsten varierar inom landet. Att det är så stor skillnad mellan regionerna beror på att Italien inte blev ett enat land förrän 1861, innan dess var regionerna självstyrande kungadömen, stater och stadsstater. Det bergiga landskapet gjorde att de olika delarna var isolerade från varandra med olika språk, kulturer och mat.

De tydligaste regionala skillnaderna ligger i att man i norra Italien är influerad av det bastanta österrikiska köket och har en förkärlek för risotto, smör och mildare kryddning medan man längst i söder har en mer medelhavsinfluerad mathållning. Där är pasta, olivolja, solmogna tomater, sardeller, oliver och örtkryddor ständigt återkommande ingredienser i många rätter.
Det är som sagt stor variation på matlagningen mellan regionerna och man försvarar den lokala matkulturen, men något som dock är allmänt gällande för hela Italien är hur man äter. De flesta italienare äter en lätt frukost, colazione, om de ens äter någon frukost alls. En kopp kaffe är det vanligaste. Lunch, pranzo, äts vanligtvis någon gång mellan tolv och tre och middag, cena, äts någon gång mellan halv åtta och tio. Mellan måltiderna slinker ofta något enkelt mellanmål och kaffe ner.

Måltiden inleds oftast med en aptitretare, så kallad antipasto. Dessa smårätter varierar beroende på säsong och regionala råvaror, men består ofta av kallskuret och grönsaker tillagade på olika sätt. Den första rätten kallas primo eller primi piatti, och hit räknas soppor, pasta, polenta, risrätter och gnocchi. Andra rätten, secondo eller secondi piatti, består av fisk och skaldjur, kött, fågel och vilt. Tillbehör till secondi piatti kallas verdure e contorni, och brukar bestå av olika grönsaker, en enkel sallad eller potatis i någon form. Primo och secondi är lika viktiga rätter och oftast lika stora. Efterrätter, dolce, kan bestå av ost, frukt och bär i säsong, eller klassiska italienska desserter såsom tiramisú, kakor och pajer.

Dryck är också viktigt för italienarna, och landet är en av världens största vinproducenter.


Fakta kommer ifrån ne.se och från boken Viva Italia av Tomas Tengby och Ulrika Tengby Holm, Norstedts förlag, 2011.

Köttfärslimpa

Köttfärslimpa är klassisk svensk husmanskost och jag tyckte det passade bra som söndagsmiddag. I detta receptet står att man ska använda nötfärs, men det går lika bra med blandfärs istället. Jag gjorde det i min köttfärslimpa och det blev jättegott! 


Man kan smaksätta en köttfärslimpa med i princip vad som helst; dijonsenap och färska örter, fetaost, basilika och soltorkade tomater, garam masala, lindad i bacon, och så vidare. Köttfärslimpa är en rätt som kan varieras i det oändliga! 

Här är receptet jag använde, som kommer från Allt om mat:s hemsida. Jag gjorde klyftpotatis och ugnsstekta morötter som tillbehör och serverade även lättkokta haricot verts-bönor till. Det blev supergott och var enkelt att laga, definitivt en rätt jag kommer att göra igen. Speciellt såsen var en riktig höjdare! Och familjen gav rätten högsta betyg, jippie!

Köttfärslimpa  4 portioner

Grundfärs
500 g nötfärs
0,75 dl ströbröd
1,5 dl mjölk
1 st ägg
1,5 tsk salt
2 msk gul lök, skalad och riven
2 krm svartpeppar, nymald

Sås
2 msk vetemjöl
2,5 dl matlagningsgrädde
1,5 dl vatten
1 st mörk oxbuljong- eller köttbuljongtärning
1,5 tsk kinesisk soja
1 tsk lingonsylt

Tillbehör
kokt potatis,
grönsaker, tex morötter, bönor, blomkål eller ärter, kokta
lingonsylt

Tillagning
1. Sätt ugnen på 250°. Blanda ströbröd och mjölk i en skål och låt svälla 5 min.

2. Blanda i färs, ägg, salt, lök och peppar och blanda till en fast smet. Forma till en limpa ca 25 cm lång. Lägg på fat och sätt in i ugnen. Sänk värmen till 175°. Stek ca 30 min till en innertemperatur på 68°.

3. Sås: Vispa ut mjölet i grädde och vatten i en kastrull. Koka upp under vispning med buljongtärning och soja. Låt sjuda sakta i 3-5 min. Smaka av med lingonsylt.

4. Servera köttfärslimpan med sås, nykokt potatis, grönsaker och lingonsylt.

Jag är verkligen ingen matfotograf och det syns tyvärr...
Bilden gör inte denna delikata köttfärslimpa med ugnsstekta rotfrukter,
haricot verts och gräddsås rättvisa.
Men gott var det!

Nu är tema Sverige avklarat och matbloggen ska bege sig till sydligare breddgrader inom kort. Spännande!

Semlor!

Vad passar bättre som lördagsmys än en hemmagjord semla, det är ju bara så gott! Det är också något som jag anser vara typiskt svenskt, även om jag vet att det förekommer varianter av semlor i våra grannländer. Efter att jag för ett tag sedan högt utropade att "jag älskar semlor!" på en lektion då man skulle presentera sig för den nya läraren tror jag att alla mina klasskompisar och andra personer i min närhet är medvetna om det faktum att jag är ett stort fan av detta delikata bakverk. 

Semlor kan också kallas fettisdagsbulle eller fastlagsbulle, och i en variant serverad med varm mjölk kallas den även hetvägg. Traditionellt sett är semlan främst associerad  med fastlagen innan påskfastan. Enligt traditionen äts semlor från fettisdagen fram till påsk, men jag tycker allt att de utsökta små semlorna förtjänas att ätas året runt! I år infaller fettisdagen den 21 februari, så för de semle-älskare som vill hålla på traditionerna är det dagen att se fram emot. 

Här kommer ett recept på klassiska semlor!



Semlor, ca 12 st

75 g smör
3 dl mjölk, ljummen
50 g jäst
1/2 dl socker
1/2 tsk salt
1/2 tsk stött kardemumma
1 tsk bakpulver
9 dl vetemjöl
1 uppvispat ägg

225 g mandelmassa
1 1/2 dl inkråm från bullarna
6 msk mjölk
3-4 dl vispad grädde
florsocker

Gör så här:
1. Värm mjölken till 37°. Smält smöret och häll i. Lös upp jästen i lite av degvätskan och häll sedan på resten. Rör ner socker, salt, kardemumma och bakpulver i mjölet. Tillsätt mjölblandningen till vätskan, lite i taget så att det blir en deg. Arbeta degen smidig. Jäs den till dubbel storlek.

2. Sätt ugnen på 250°. Knåda degen på nytt och rulla den till 12 bullar. Lägg dem på bakplåtspapper och jäs dem till dubbel storlek. Vispa upp ägget i en kopp. Pensla bullarna med uppvispat ägg och grädda dem i ca 8 minuter. Låt kallna under bakduk.

3. Riv mandelmassan grovt. Skär av ett lock på bullarna och gröp ur bullarna något. Blanda samman inkråmet med mandelmassan och mjölken till en fyllning och fördela den i urgröpningen. Vispa grädden och klicka eller spritsa den över fyllningen och lägg på locken. Pudra över florsocker.

Ät och njut!

Jag glömde ta kort på mina goda semlor, de försvann väldans snabbt...
Men här är ett exempel på hur fina semlor man kan göra!

Receptet kommer från recept.nu

Raggmunkar

Har som jag skrev tidigare Sverige som tema till att börja med, och jag hade tänkt att laga några typiskt svenska rätter innan jag går vidare till nästa matkultur. Valet idag föll på något så traditionellt svenskt som raggmunkar! Förövrigt är det Östergötlands landskapsrätt. Jag har ätit raggmunkar i skolan tidigare och inte tyckt att det varit någon smaksensation. Men jag ville testa att laga egna raggmunkar och se om de blev godare. Och det blev de kan jag säga! Ska dock erkänna att jag gjorde dem lite för tjocka, så att de blev aningens degiga. Om jag lagar raggmunkar någon mer gång ska jag försöka göra dem tunnare och lite frasigare, det skulle få dem att smaka ännu bättre.  

Här är receptet jag använde, från Moderna stora kokboken, Wezäta förlag 1974.

Raggmunkar, 4 portioner

6-8 potatisar

1 ägg

2 dl vetemjöl

5 dl mjölk

1 - 1,5 tsk salt

smör eller margarin till stekning

Gör såhär:

Vispa samman ägg, mjöl, mjölk och salt som till en pannkakssmet.

Skala och skölj potatisen. Riv den direkt ned i smeten och blanda till en jämn smet. 

Bryn fettet och häll i 2-3 matskedar smet till varje raggmunk. Bred ut smeten tunt och stek varje raggmunk knaprigt gyllenbrun på båda sidor. 

Servera med lingonsylt och stekt bacon. 

Jag serverade raggmunkarna med min otroligt goda egensnickrade variant av mammas vitkålssallad, nämligen med äpple i. Det var mamma som en gång hackade i äppelbitar i denna annars ganska tråkiga sallad, och det gjorde verkligen susen! Sedan dess har den blivit en favorit i familjen. Jag brukar improvisera och följer inte direkt något recept när jag gör denna sallad. Snabb och enkel att göra, nyttig och otroligt god!

Mammas äppel- och vitkålssallad

Ca 200-300 g vitkål

1 stort sötsyrligt äpple, gärna Aroma eller Jonagold

Olivolja

Vit balsamvinäger

Italiensk salladskrydda

Ev. salt och peppar

Gör såhär:

Strimla vitkålen och hacka äpplet i lagom stora bitar (man kan skala äpplet om man vill, men det är ej nödvändigt). Lägg allt i en stor skål. 

Blanda ihop ca 3 msk olivolja med ca 2 msk balsamvinäger i en skål. Häll sedan över salladen. 

Krydda med italiensk salladskrydda efter smak, och eventuellt salt och peppa om det behövs. 

Blanda och låt stå en stund i kylskåp så att salladen hinner dra åt sig smakerna från dressingen.

Klart att servera!

Såhär blev resultatet, mums!

Tema Sverige

Jag tänkte börja med en liten mjukstart utgå från mitt hemland Sveriges matkultur, för att sedan fortsätta med andra länder. Här kommer lite fakta om den svenska matkulturen och dess historia!

Historiskt sett har det svenska köket genom århundradena varit relativt öppet för främmande matinfluenser, och så även idag. Allt ifrån influenser från det franska köket på 1600-talet till pizza, som kom till Sverige på 1960-talet. Fram till Sveriges industrialisering var landet till största del självhushållande, det vill säga man producerade själv de varor man behövde. Vardagsmaten var enkel och enformig, till exempel gröt, sill, fläsk, soppa, kål, ärter, potatis och bröd. Maten åts sällan färsk, utan konserverades eller saltades för att få en längre hållbarhet. Till exempel rimmat fläsk, saltad sill och olika former av grönsaks- och fruktinläggningar. Det var viktigt att ta tillvara på allt, och på så sätt uppkom rätter som korv och blodpudding. Kryddningen av maten har traditionellt sätt varit sparsam, detta på grund av en bristande tillgång på kryddor i Sverige. Dock har man använt en del örter i matlagningen.

Den svenska husmanskosten är sparsamt kryddad och baserad på fläsk i alla former, fisk, grova spannmålsprodukter, potatis och rotfrukter. Rätter som liknar den svenska husmanskosten förekommer även i andra skandinaviska och nordeuropeiska länder. Något som är typiskt för Sverige är att vi äter frukost, lunch och middag, och ofta även mellanmål eller fika.

Det finns många lokala och regionala mattraditioner i Sverige, till exempel saffranspannkaka på Gotland och pitepalt i Norrland. Rätter som kan anses vara typiskt svenska är bland annat filmjölk, falukorv, knäckebröd och färskpotatis. Den rätt som är bland de mest internationellt kända är svenska köttbullar. Exempel på andra rätter som kan anses vara traditionella i det svenska köket är inlagd sill och strömming, lingonsylt, det svenska smörgåsbordet, kräftor, ärtsoppa och pannkakor, isterband, fläsk med löksås, kokt torsk med äggsås, messmör och ostkaka. Mjölk är en vanlig måltidsdryck i Sverige till skillnad från många andra länder, och snaps dricks till maten vid flera av de svenska högtiderna.