fredag 30 mars 2012

Pastel de choclo

Pastel de choclo är en typisk chilensk rätt som görs på bland annat majs, som är en viktig ingrediens i det chilenska köket. Jag hade tänkt laga denna rätt nu i veckan men har tyvärr inte  för det har varit fullt upp  med annat och ska resa bort hela helgen. Men jag lägger ändå upp receptet för den som vill laga chilenskt och behöver lite inspiration. Jag får helt enkelt laga pastel de choclo en annan dag när jag hinner så att jag får prova hur den smakar! 


Så här kan en pastel de choclo se ut!

Pastel de choclo 6 portioner


4 st kycklingfiléer
1,2 tsk salt
1 krm svartpeppar, nymald
2 msk olja
3 st gula lökar, finhackade
700 g nötfärs
2 tsk chilipulver
0,5 tsk cayennepeppar
1 tsk oregano
1 tsk spiskummin
1 dl vatten, kallt
2 st köttbuljongtärningar
1 msk maizena majsstärkelse
2 msk vatten, kallt
15 st urkärnade oliver
2 st ägg, hårdkokta hackade
5 st majskolvar, majskorn från

Tillbehör
sallad, gärna med tomat, paprika, rödlök, citronsaft, olja, salt och peppar

Tillagning

1. Sätt ugnen på 200°. Salta 5/6, peppra och bryn kycklingfiléerna runt om ca 15 min i hälften av oljan. Låt dem eftersteka mitt i ugnen 10 min.

2. Stek lök i olja och lägg över i en gryta. Bryn sedan köttfärs i olja och flytta över till grytan. Strö över kryddorna. Tillsätt vatten och köttbuljongtärningar. Låt koka några minuter.

3. Hacka kycklingen fint och blanda ner den i köttfärsen. Tillsätt maizena utblandat med vatten, koka upp. Tillsätt oliver och hackade ägg. Lägg allt i en ugnsform.

4. Skär av majskornen från kolvarna eller häll av vätskan från de konserverade. Kör majskornen i en matberedare till en krämig konsistens, smaka av med salt. Bred det över köttfärsblandningen.
Ställ in i mitten av ugnen ca 30 minuter. Servera med en sallad.

Recept från http://www.alltommat.se/recept/Pastel-de-choclo---chilensk-majsgratang-2125

torsdag 29 mars 2012

Empanadas de pino

Empanadas serveras över hela sydamerika i olika former, och är även mycket populärt även i Chile. Empanadan är en slags pirog som fylls med ost, kött, kyckling eller något sött. Den innehåller ofta även hårdkokta ägg, russin och oliver utöver köttfyllningen.



Empanadas är perfekta att ta med på en picnic, som utflyktsmat, eller att lägga i frysen och ta fram som mellanmål. Det var väldigt smidigt att göra en deg som inte behövde jäsa, då tog det inte lika lång tid att laga empanadasen. De var dessutom väldigt roliga att göra, lite pyssliga sådär. Däremot gillar jag varken kokt ägg eller oliver, och inte heller russin i matlagning. Därför uteslöt jag helt enkelt dessa ingredienser i fyllningen. Det kanske var lite fusk men det vore ju synd om jag inte skulle vilja äta det jag själv hade lagat, så då får man gå den gyllene medelvägen och kompromissa lite. 



Mina empanadas blev väldigt goda, de var perfekta att äta som mellanmål. Kryddningen passade verkligen mig, jag älskar oregano och vitlök och chilin gav ett lagom sting. Jag använde chilipeppar för jag hade inte köpt någon färsk chili. Och jag gillar inte vanlig kummin så mycket, så använde mig av mald spiskummin istället som ger en väldigt god smak. Empanadas är enkelt att laga och det är rolig mat. Jag kan tänka mig att barn skulle tycka att det var roligt att få vara med och laga dessa och att sedan få äta med händerna, det är ju alltid roligt när man är liten. 



Empanadas de pino 10 st

Deg:
5 dl  vetemjöl
0,5 tsk  bakpulver
0,5 tsk  salt
1 st  äggula
1,75 dl  mjölk
3 msk  matolja, inte olivolja
1 st  ägg till pensling, uppvispat

Fyllning:
350 gram  nötfärs
2 st  gula lökar
2 st  vitlöksklyftor
1 tsk  chilipeppar, eller en färsk chili
1 tsk  paprikapulver
1 tsk  oregano
0,5 tsk  kumminfrön, eller malen kummin
3 msk  olja
4 st  ägg
10 st  svarta oliver
20 st  russin
salt
svartpeppar

Tillagning

Deg:
1. Blanda alla torra ingredienser.

2. Vispa ihop mjölk, äggula och olja. Slå ihop med mjölblandningen och arbeta samman till en deg. Tillsätt lite mer mjöl om den känns klibbig.

Fyllning:
1. Koka äggen, de ska vara hådkokta.

2. Hacka och fräs löken i oljan tills den får en fin, lite karamelliserad yta. Tillsätt chili, kummin och paprika och fräs i ytterligare någon minut.

3. Tillsätt köttfärsen och låt den få färg. Pressa i vitlök och tillsätt oregano. Smaka av med salt och peppar. Den som gillar mycket smak har i mer chili och kummin.

4. Dela degen i 10 delar. Rulla varje del till en boll och kavla ut till en cirkel, ca 10 cm i diameter.

5. Skär äggen i klyftor.

6. Lägg en sked köttfärs, en äggklyfta, en oliv och ett par russin på degplattan. Pensla kanterna med mjölk eller vatten och vik över den ena kanten så att det bildas en halvcirkel. Tryck till kanten med en gaffel så blir det ett fint mönster. Pensla med uppvispat ägg.

7. Grädda i 200 grader i ca 20 minuter – håll koll, när de har fått gyllenbrun färg är de klara.


Recept: http://www.tasteline.com/Recept/empanadas_de_pino_-_chilenska_kottfarspiroger

Chiles matkultur


Chiles matkultur

Chile är världens längsta och smalaste land och har en extremt lång kuststräcka. På grund av detta äter man mycket fisk och skaldjur i landet. Tack vare den iskalla Humboldtströmmen som går precis utanför Chiles kust är vattnet ungefär 13-14 grader varmt året om, vilket ger perfekta förutsättningar för många olika sorters fisk och skaldjur. Bland annat  bläckfisk, sjötunga, långfenad tonfisk, torsk, kummel, lax, rockor, tonfisk, ål räkor, krabba, musslor, ostron och hummer. 

Den chilenska matkulturen är en blandning av gamla indianska traditioner som utvecklats och förändrats av de spanska erövrarna, för att sedan influeras ytterligare av alla de franska, tyska, engelska och italienska invandrare som flyttat hit under de senaste 200 åren. På grund av att landskapet ser väldigt olika ut beroende på var du befinner dig i landet och jordbruksproduktionen och råvarutillgången därmed varierar skiljer sig mattraditionerna i Chile mellan olika områden. Landet brukar delas upp i tre gastronomiska regioner: det norra- det centrala- och det södra köket. 

Trots att stora delar av Chile utgörs av svårframkomlig bergsterräng eller torra ökenområden så bedrivs ett intensivt jordbruk. Det är främst i dalarna mellan Anderna och bergen vid kusterna som jordbruket bedrivs. Jordbruket har vuxit de senaste åren och Chile har gått från att vara importör av livsmedel till att bli en viktig exportör. Vin- och fruktindustrin är bland de viktigaste exportindustrierna. Bland annat odlas vindruvor, äpplen, vattenmeloner och avokado. Det odlas också mycket oliver, den tropiska frukten cherimoya, majs och potatis, som är två viktiga stapelvaror, och quinoa, vars ätbara frön har varit en viktig ingrediens i Chile i ca 6000 år. Även olika sorters bönor är en stapelvara i det chilenska köket.

Det chilenska köket är känt för sina färgstarka och smakrika rätter. Maten är inte särskilt kryddstark trots att man använder mycket grön chilipeppar. Men den ljusgröna variant som används mest är inte speciellt stark utan ger en mer aromatisk och pikant smak åt maten. En viktig smaksättare är lime, som ger syra och en god smak till de olika rätterna. Exempel på traditionella och vanliga chilenska rätter är de pirogliknande empandas, asado, majsgratängen pastel de choclo och cheviche, som görs på olika sorters fisk. En vanlig dessert är pan de pascua, så kallat påskbröd. 

Asado är både en social tillställning och en speciell sydamerikansk teknik för att tillaga kött, oftast nötkött tillsammans med andra sorters kött som alla läggs på grillen eller över en öppen eld. Det är en traditionell rätt inte bara i Chile utan även i flera andra länder i Sydamerika, speciellt Argentina. En asado kan tillagas antingen ”al asador” eller ”a la parilla”. I det första fallet gör man upp en eld på marken eller i en eldgrop och sätter upp asadores, metallkors, runt om som håller upp hela djuret ovanför elden. I det senare fallet gör man upp eld och låter sedan kolen få den rätta glöden innan man lägger på parrillan, grillgallret, med allt kött som ska tillagas. I Chile serveras asadon med pebre, en slags örtröra som görs på mosade örter, vitlök och chilipeppar. 




onsdag 28 mars 2012

Bienvenidos a Chile!

Det näst sista stoppet på bloggens matresa görs i det avlånga sydamerikanska landet Chile! Har haft mycket att göra i början av denna veckan, så uppdateringar kommer inom kort. 



söndag 25 mars 2012

Lammstek

Både i Australien och Nya Zeeland äter de som jag tidigare nämnt mycket kött. Och de föder upp mycket lamm i båda länderna. Därför la jag ihop ett och ett till två och tänkte att "varför inte laga något med lamm"? Och på den vägen är det - dagens rätt är alltså lammstek! Passar även bra just idag för att det är söndag, det vill säga dagen då man traditionellt äter söndagsstek. 

Lamm passar väldigt bra ihop med rosmarin, vitlök och citron och därför valde jag att smaksätta lammsteken med just detta. Jag använde en lammstek utan ben och då är det viktigt att tänka på att tillagningstiden blir kortare än om man använder en stek med ben. Det allra bästa är att använda sig av en stektermometer för att veta när den är klar o ska tas ur ugnen. ett annat tips för att få ännu mer smak på lammsteken är att skära små fickor i den och stoppa in skalade vitlöksklyftor. Det tar lite tid att laga lammsteken, men när den väl är inne i ugnen så sköter den sig själv och man har tid att göra annat. Smidig mat helt enkelt!

Till lammsteken serverade jag rödvinsskyn som det finns recept på nedan, ungsrostade klyftpotatis, morötter och rödbetor, och en blandad sallad. Det hade även passat bra att servera en god potatisgratäng till lammsteken, men i och med att det är våffeldagen idag och det självklart firades ville jag inte ha något så gräddigt till maten. Grädden fick komma tillsammans med våfflorna istället! 

Vi hade lite folk hemma på middag, så därför hittade jag ett recept för 8 personer istället för 4. 

Lammstek 8 pers

1 lammstek med ben, cirka 2 kg
rejält med flingsalt
6 vitlöksklyftor
1 msk rosmarin
1 dl honung, gärna akacia
saften från 1 citron
svartpeppar ur kvarn

Till såsen:
3 dl rödvin, gärna fylligt
1/2 liter kalvfond (vatten + koncentrat)
1 msk smör
1 msk vetemjöl
svartpeppar
lite kajennpeppar

Gör såhär:
Sätt ugnen på 250 grader. Strö rikligt med salt runt om steken. Hacka vitlöksklyftorna. Stöt rosmarin i en mortel. Blanda vitlök och rosmarin med honung och citronsaft i en skål. Pensla steken noga runt om med denna blandning.

Sätt in steken i ugnen på ett galler över en långpanna. Låt stå tills steken fått en fin gyllene färg. Sänk då temperaturen till 120 grader. Låt stå i cirka 2-2 1/2 timmar eller tills innertemperaturen är cirka 55 grader. Ta ut och låt vila en stund.

Vispa under tiden ur pannan från saft och stekrester och häll ner detta i en kastrull. Häll i rödvin och kalvfond. Knåda ihop smör och mjöl och vispa ner i såsen. Låt koka upp under vispning tills såsen tjocknar en aning. Låt sjuda utan lock i 15 minuter, vispa i botten. Smaka av med salt och peppar. Tillsätt lite vatten om såsen blivit för tjock den ska vara ganska tunn, knappt mer än en sky.


torsdag 22 mars 2012

Pavlova

Idag har jag bakat Pavlova, en marängtårta som är en klassisk efterrätt. Det är omtvistat om originalreceptet uppfanns i Australien eller Nya Zeeland, båda länderna gör nämligen anspråk på att vara upphovsmakare och de anser båda Pavlovan som en av sina nationalrätter. 

Vad man dock vet är att tårtan uppfanns till den ryska ballerinan Anna Pavlovas ära. Hon var den första ballerinan att turnera runt i världen och på 1920-talet turnerade hon i just Australien och Nya Zeeland. 

Tårtan består av en marängbaserad botten som toppas med vispad grädde och olika  frukter och bär. Man kan självklart välja vilka frukter och bär man vill, men det vanligaste är kiwi och jordgubbar. Marängen ska vara krispig på ytan, krämig och ganska seg inuti.

Pavlova är en enkel men väldigt god tårta som är svår att misslyckas med. Se bara till att ha en riktigt ren bunke så att äggvitorna går att vispa och att marängen blir tillräckligt hård. Jag själv valde att toppa min tårta med kiwi, hallon och banan men glömde så klart att ta kort på den innan den var uppäten. Andra gången jag glömmer det, och båda gångerna har det varit bakverk inblandad. Kanske så att man kan se ett mönster att vi gillar bakverk i den här familjen...


Pavlova  8 bitar

Ingredienser
4 äggvitor
1 tsk ättiksprit (12%)
2 dl socker
1 tsk vaniljsocker
1 tsk majsstärkelse (Maizena)

Garnering
3 dl vispgrädde
Valfria frukter och bär efter säsong

Gör så här:
1. Sätt ugnen på 150 °C.
2. Vispa äggvitorna i en torr, ren och helst rundbottnad skål till hårt fast skum. Tillsätt ättiksprit.
3. Blanda socker, vaniljsocker och majsstärkelse. Vänd ner blandningen i vitorna. Rör inte för mycket.
4. Bre ut smeten i en välsmord, rund form med löstagbar kant, ca 26 cm i diameter (för 8 bitar).
5. Grädda bottnen på galler i nedre delen av ugnen ca 1 1/4 timme. Låt bottnen kallna. Lossa kanten på formen försiktigt och därefter bottenplattan.
6. Vispa grädden tjock. Bre den över bottnen. Garnera med frukt och bär.


Såhär kan en Pavlova se ut!



måndag 19 mars 2012

Australien & Nya Zeeland

Australiens flagga
Nya Zeelands flaga









Matbloggens jorden runt-resa fortsätter österut till världsdelen Oceanien, denna ibland nästan lite börtglömda men häftiga världsdel! Tänk alla de fantastiska små öar som finns här med vita stränder, korallrev, turkosblåa hav och vajande palmer. Här finns också det hippa Australien, känt för bland annat Crocodile Dundee, koalor och  grymma surfingmöjligheter, och det lite mystiska landet Nya Zeeland, där Sagan om ringen-trilogin spelades in och får och kiwifåglar vandrar omkring. Denna världsdel, och speciellt dessa två länder är kända för att vara fantastiska resemål och för att ha fantastiska djur- och växtliv, och Australien är väldigt populärt att studera i bland svenskar. Men vad äter man "down under" och på Nya Zeeland? Ja det är det jag ska ta reda på! 


Man kan fråga sig varför jag har valt att skriva om Nya Zeeland och Australien samtidigt, och det enkla svaret är att jag helt enkelt inte kunde välja mellan dem. Det var också så att jag tänkte att deras matkulturer kanske var ganska lika varandras.


Australiens och Nya Zeeland matkulturer

Australiens är ett immigrationsland och dess matkultur har skapats av bosättare och sedermera invånare. Genom större delen av Australiens historia har det australiska köket baserats på traditionell brittisk mat som tagits till landet av de första brittiska bosättarna. Senare påverkades landets matkultur även av invandrare från Asien och Medelhavet som förde med sig sina mattraditioner och det australiensiska köket är idag mycket globaliserat. Aboriginerna, den australiensiska ursprungsbefolkningen, har funnits på kontinenten i ca 40 000 år och har sina traditionella tillagningsmetoder och råvaror som de använder. Aboriginer lagade ofta sin mat genom rostning på stenkol, tillagning i aska och ångkokning, och exempel på råvaror är till exempel kött från olika vilt, vilda frön och växter och annat som naturen har att erbjuda. 


Den Nya Zeeländska matkulturen är också starkt influerad av det brittiska köket, men även av de Europeiska, Asiatiska och Polynesiska köken och av den inhemska befolkningen Maorierna. Den traditionella maoriska grillningsmetoden ”hangi” är en specialitet i landet. Metoden används vid speciella tillfällen eller fester och innebär att man gräver en grop och fyller den med glödande stenar där man tillagar kött eller fisk tillsammans med grönsaker i flera timmar.


I både Australien och Nya Zeeland äter man mycket kött, speciellt lamm och nötkött. Att grilla är populärt och fish & chips är omtyckt snabbmat som hänger med från det traditionella brittiska köket. Pavlova är en dessert som är omtvistad om den är Nya Zeeländsk eller Australiensisk från början, idag är den dock Nya Zeelands nationaldessert. Både Australien och N Z är också kända för sina fina viner. 


Steaks, dvs stora köttbitar är något som är typiskt för Australien och ett typiskt australiensiskt mattillbehör är vegemite, en mörkbrun och bredbar massa med smak av buljongkoncentrat. Andra typiska rätter är drycken milo och macadamianötter. En variant av napoleonbakelsen, så kallad vanilla slice, är populär.


Traditionella Nya Zeeländska rätter är t.ex. lamm, fläskkött, lax, kräftor, hummer, ostron, musslor och tuatua och pipi, vilket är lokala skaldjur. Vidare finns sötpotatis, kiwifrukt, tamarillo och feijoa. Andra lokala specialiteter är t.ex. colonial goose, vilket är grillat lamm, och lamingtons, som är en sorts sockerkaka som toppas med chokladglasyr eller jordgubbssylt och sedan täcks med kokos.


Australien har gott om odlingsbar mark men ett ganska problematiskt klimat. Landet drabbas dock ofta av torka, gräsbränder, översvämningar och till och med frost, vilket bl.a. kräver omfattande konstbevattning. Man odlar mycket frukt och grönsaker, som apelsiner, äpplen och päron, och vindruvor, oljeväxter och havre. I sydöstra och sydvästra delarna av landet odlas mycket vete, vilket gör landet till en av världens största veteexportörer. Landet är även världens största sockerexportör. Vinproduktionen har blivit allt viktigare och Australien har under 2000-talet blivit en av världens största vinexportörer. Boskapsuppfödning och köttproduktion är också en stor näring i landet. 


På Nya Zeeland består omkring hälften av de två huvudöarna av odlad jord och betesmark medan resten främst utgörs av skog och otillgängliga berg. Boskapsuppfödning som ger kött och mejeriprodukter är en betydande näring, främst nötkreatur och får har betydelse men även uppfödning av hjortar och getter. Landet står för nära 40 procent av världens export av fårkött och runt 30 procent av ullproduktionen. Det odlas mycket spannmål och frukt i Nya Zeeland och de står för en fjärdedel av världsproduktionen av kiwi.  


Källor: 
www.landguiden.se
http://sv.wikipedia.org/wiki/Australiska_k%C3%B6ket
http://www.foodetc.se/nyazeeland.php
http://www.vaccination.nu/mPaginas/pSelectRecord.cfm?paginaID=26&categoriaID=6